SP500 – det näst största aktieindexet i USA

SP500 – det näst största aktieindexet i USA

SP500, även kallat Standard & Poor’s 500, är det näst största aktieindexet i USA och består av över 500 av de största börsnoterade aktiebolagen som finns där. Det allra största aktieindexet i USA är Dow Jones Industrial Average. Aktierna som finns på SP500 kan köpas och säljas på såväl NASDAQ och New York Stock Exchange. Vilka aktier som finns med på SP500-indexet har bestämts av en kommitté och syftar till att vara representativa för de industrier som finns i USA.

Samtliga av de företag som listas på SP500 är amerikanska och deras totala marknadsvärde uppgår till över 5,4 miljarder USD, vilket motsvarar lite mindre än 50 miljarder SEK. Aktieindexet SP500 skapades av det amerikanska kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor’s, som såg till att indexet uppkallades efter det egna institutet.

SP500
SP500

Standard & Poor’s (SP)

Standard & Poor’s är ett kreditvärderingsinstitut som har sitt huvudkontor i New York, USA. De grundades år 1860 och utgav på den tiden sammanställd affärsinformation om olika företag inom järnvägsbranschen. Från början kallades det egna företaget för ”H.V och H.W. Poor Co.”, efter grundaren Henry Varnum Poor och sonen Henry William Poor

I början av 1900-talet skapades företaget Standard Statistics Bureau av Luther Lee Blake, som syftade till att förmedla finansinformation om flera olika företag. Efter ett tag, år 1941, beslutade sig Poor-familjen och Lee Blake att slå ihop sina företag till ett, vilket resulterade i grundandet av Standard & Poor’s Corp. Sedan 1966 ingår företaget i företagsgruppen vid namn The McGraw-Hill.

Idag ägnar sig Standard & Poor’s åt att publicera finansiell forskning samt analyser av obligationer och aktier. De ägnar sig även åt att bedöma kreditvärdighet och vilka risker det finns med olika lån till stater och företag. Företaget är idag ett av de tre största som finns inom kreditvärdering, tillsammans med Moody’s Investor Services (USA) och Fitch Ratings (Frankrike).

SP500 och dess historik

Aktieindexet SP500 skapades år 1957 av Standard & Poor’s. Standard & Poor’s hade skapat aktieindex redan innan dess och det första uppkom år 1923. I takt med den moderna teknologiutvecklingen kunde aktieindexen som skapades efter ett tag bestå av sammanställningar i realtid och därefter började aktieindexen få större spridning. Då SP500 är det aktieindexet som listar över 500 av de mest omsatta bolagen som finns i USA kom det också att bli ett väldigt populärt index för investerare.

Sedan SP500’s uppkomst har indexet innehaft både högre och lägre värden. Förenklat skulle man kunna beskriva det som att värdena är som högst innan en finansiell kris, och lägst efter. Kriserna som ägt rum de senaste åren i USA har bland annat varit efter IT-boomen i början av 2000-talet, bolånekrisen 2007 och den globala finanskrisen mellan 2007-2008. Trots att kriserna ofta har varit kopplade till en specifik marknad, såsom IT-branschen eller bolånebranschen, så påverkar det alltid den finansiella sektorn. Under 2000-talet har SP500 hittills (januari 2019) stått som högst under år 2000 och som lägst år 2009.

SP500 och dess kriterier

Vilka bolag som finns listade på SP500 är som tidigare nämnt beslutat om av en kommitté utifrån följande kategorier:

  1. Börsvärde: Börsvärdet syftar till det totala kursvärdet som ett företag har på samtliga av sina aktier. Värdet räknas ut genom att ta ut kursen för en aktie i bolagen och sedan multiplicera det med det totala antalet aktier som finns i bolaget.
  2. Likviditet: Likviditet syftar här på ett företags förmåga att betala och att hålla en god ekonomi.
  3. Hemvist: Hemvisten för företaget ska vara i USA, vilket syftar till var företaget har sin bas.
  4. Public Float: Public Float är hur stor andel av företagets aktier som erhålls av offentliga investerare. Att räkna ut detta blir ett sätt att lättare kunna avgöra företagets marknadsvärde, då det utöver ett ekonomiskt värde även visar på vilka offentliga aktörer som anser att företaget är värt att investera i. I vissa fall kan samtliga aktier som erhålls av utomstående aktörer räknas till Public Float.

Global Industry Classification Standard: Global Industry Classification Standard är ett klassificeringssystem över branscher, för företag som är börsnoterade. Branschklassificeringssystemet består av elva sektorer som innehar olika sektorkoder:

  1. Energi. Hit räknas bland annat olja, gas, kol och energirelaterad utrustning.
  2. Material. Det kan till exempel vara metaller, kemi, trä och papper.
  3. Industrivror och industritjänster. Gäller bland annat transporter och färdmedel såsom flyg, försvar, maskiner, bygg, lastbilar, fartyg, flygbolagstjänster och liknande.
  4. Sällanköpsvaror och sällanköpstjänster. Exempelvis vitvaror, bilar, båtar, kläder, media.
  5. Dagligvaror. Såsom livsmedel, dryck, skönhetsprodukter, tvättmedel.
  6. Hälsovård. Sjukvård,medicin, bioteknik.
  7. Finans. Hit räknas exempelvis banker och försäkringsbolag.
  8. Informationsteknik. Datorer, mjukvara, mobiltelefoner, kontorsutrustning och liknande.
  9. Teleoperatörer. Gäller för operatörer som erhåller nät till telefoner och internet.
  10. Kraftförsörjning. El och elrelaterade produkter.
  11. Fastigheter. Bostäder, byggnader, etc.
  • Finansiell hållbarhet: Syftar till att kolla så att företaget har en stabil ekonomi, att deras ekonomi historiskt har varit god och att den finansiella hållbarheten för framtiden bedöms vara bra.
  • Tid som bolaget varit tillgängligt för allmänheten att handla aktier i: Även hur lång tid ett företag har varit tillgängligt för allmänheten att handla aktier i är en sak som kommittén har med i sin bedömning.
  • Var aktien är noterad: Bolagen måste vara listade publikt på något av följande ställen: NYSE, NYSE Arca, NYSE MKT, NASDAQ, NSADAQ Global Select Market, NASDAQ Select Market eller NASDAQ Capital Market.

Utöver att företaget måste uppfylla kraven för ovanstående områden krävs det även att följande kriterier är uppfyllda:

  • Börsvärde: Företagens börsvärde måste vara minst 5,3 miljarder USD.
  • Värde per aktie: Varje aktie som företaget erhåller måste ha ett värde på minst 1 USD.
  • Antal aktier i omsättning per månad: Företaget måste ha en omsättning på minst 250 000 aktier per månad. Nivån måste varit på minst denna miniminivå varje månad det senaste halvåret.

Hur fungerar SP500?

SP500 är ett aktieindex vars värde ändras konstant utifrån de underliggande aktierna i indexet. Indexet beräknas utifrån det genomsnittliga börsvärdet på de listade bolagen i SP500 som är viktade mot indexet. På så sätt kan ett bolag sägas utgöra en viss procentandel av det totala indexet. SP500 är ett marknadsviktat index och bolagen viktas alltid i förhållande till det börsvärde de har, detta gör att SP500-indexet skiljer sig från vissa andra aktieindex i USA som till exempel Dow Jones Industrial Average som är prisviktat. SP500 är både marknadsviktat och free-float weighted.

När ett aktieindex är marknadsviktat innebär det att aktiemarknadsindexet består av en viss mängd komponenter i form av bolag, vilka viktas i enighet med sitt totala marknadsvärde baserat på sina utestående aktier. Kurserna ändras dagligen, vilket också gör att aktieindexvärdet förändras. Varje aktieprisförändring påverkar indexet proportionerligt mot det totala marknadsvärdet som företaget har. Detta beräknas genom att ta priset för aktiekursen multiplicerat med antalet utestående aktier.

En variant av marknadsviktat aktieindex är vad som kallas för free-float weighting, vilket är en typ som SP500 delvis är utformad som. Detta innebär att man kan se hur stor andel av de utestående aktierna som innehas av allmänheten, i jämförelse med andra mer officiella innehavare som regeringen eller personer som jobbar inom företaget. Det kan till exempel hända att ett företag erhåller exempelvis 15 procent av sina aktier till aktörer som befinner sig i nära anslutning till företaget, medan resten erhålls till allmänheten. När man beräknar ett free-float-viktat index görs det alltså utifrån de aktier som finns tillgängliga för allmänheten. Om 15 procent erhålls till specifika aktörer är det alltså 85 procent som finns tillgängligt för allmänheten, vilket är vad man baserar företagets ”flytfaktor” på.

Då SP500 strävar efter att vara ett konsekvent index över tid har de sett till att det sker justering av vissa företagsåtgärder vilka påverkar marknadsvärdet. Det kan till exempel gälla saker som utdelningar, omstruktureringar, spin-offs, fusioner och emissioner. Vilka företag som är listade i SP500 förändras också regelbundet, då vissa företag kan upphöra att uppfylla kriterierna som krävs för att få vara med på indexet – och andra företag kan leva upp till de förutsättningar som finns.

När justeringar görs krävs det också att en motsvarande divisorjustering görs för att få ett korrekt värde. Detta syftar främst till att se till att förhindra att indexvärdet förändras enbart som en följd av ett visst företags finansiella åtgärder, men också som ett sätt att justera indexet när till exempel ett företag byts ut mot ett annat. På så sätt kan indexet också förbli konstant, trots att dess beståndsdelar byts ut. Justeringarna som görs genomförs alltid efter att handel har slutförts och att beräkningen av stängningsvärdet har blivit gjord. Justeringarna gäller inte för stock-splits, men för aktieutdelningar, återköp av aktier, särskilda kontantutdelningar, företagsförändringar, spin-offs och fusioner bland annat.

SP500-indexet uppdateras var femtonde sekund under handelssessioner, och indexvärdena sprids sedan av Reuters America, Inc., vilket är ett dotterbolag till Thomson Reuters Corporation.

Utöver SP500 finns det även andra SP-aktieindex, såsom SP100, SP 400, SP 500 Dividnd Aristocrats, SP 600 och SP 1500. Det finns också ett SP-index som är inriktad på den Europeiska marknaden, vid namn SP Europe 350, som listar de 350 mest omsatta bolagen i Europa.